1 januari 2014

Det här är det första året jag verkligen ser fram emot sen 2011 – som kom att bli ett skitår. 2012 som följde blev än sämre och 2013 har varit det största skitåret av dem alla, men nu, nu är vi äntligen på banan igen på så många plan.

2013 var året då vi flyttade isär – bara för att inom loppet av veckor inse att inget och ingen kan hålla oss ifrån varandra. Inget ont som inte för något gott med sig och resultatet av dessa skitår vi nu lämnat bakom oss är, precis som klyschan lyder, att vi nu står starkare tillsammans än tidigare.

2014. Det är verkligen en nystart på så många plan. Jag har tagit det där beslutet jag i så många år velat ta men inte vågat pga att jag inte vetat vad jag vill göra. Men det gör jag nu, och den 20 januari är det dags för mig att sätta mig vid skolbänken igen! Tanken var 15 poäng arbetsrätt på distans via Lunds universitet, men när antagningsbeskedet kom och jag såg att jag kommit in på personalvetarprogrammet på Örebro universitet (som jag enbart sökt som en ”nödlösning” ifall jag fortfarande skulle varit arbetslös vid årsskiftet) väcktes känslan i mig – nu eller aldrig! Efter att ha bollat tankar och funderingar med både Johan och Emily och fått höra det jag behövde höra, stod det klart. Jag sa upp mig från jobbet och tackade ja till studentlivet.

Jag ser fram emot detta år tillsammans med min älskade familj, med studierna och med att få landa efter allt som har varit och bara njuta av att jag är på en plats i mitt liv där allt känns… rätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *