Idol 2006

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte utbröt i ett litet glädjetjut samt en segerdans när norrlänningen kammade hem Idol! :D Fy sjutton vad glad jag blev!

Och ganska kluven blev jag också när jag såg min käre bilskollärare Gunnar sitta i publiken! Vad i hela helskotta gör han där?! Snacka om att man är med i matchen, det är ju Markus pappa! *skrattar*

Jag kommer mycket väl ihåg alla gånger vi pratat om hans son som är ett musikaliskt geni och de gånger han nämt en Markus under mina körlektioner. Och Fagervall är inte ett vanligt efternamn i Tornedalen. Att jag inte tänkt längre än så! 1+1=2? Nej, inte alltid i jordgummans lilla värld. Haha!

Med i matchen eller inte, så vann han, allas våran Markus! :D Och jag borde ligga och sova nu. Var duktig och avslutade MSN i tid, men sen kom ett ”jag ska bara” och här sitter jag. Fast inte längre… Godnatt!

Bilden lånad från Aftonbladet.

GRATTIS MARKUS!!!

5 thoughts on “Idol 2006

  1. Jag blev också hejdundrandes nöjd!

    Härligt när det är folk från ens egna [dina i det här fallet då] trakter som det går bra för!

    Yay! Markus.

    Schyrrans morsa också som ville skryta om sonens matlagningskunskaper! :-)

    Lite annat det än pappan som säger att sonen köpte tjejkläder när han var yngre.

  2. Ja,han var allt en värdig vinnare,norrlänningar är härliga,dock ändrade jag mig i sista stund och hejjade på Erik. :) Tji fick jag ;) Häftigt ändå att få höra skvaller om honom INNAN han blev känd,hehe.

  3. Fröken Lund: Jag vet, Jag var helt lyrisk! :D Haha. Han var helt klart en värdig vinnare! :)

    Jag ville bara sjunka genom golvet när mamman öppnade sin lilla mun.. :/ Hon hade väl ändå kunnat prata på svenska när hon ändå är i direktsändning på TV4! Hihi!

    Pappan, Gunnar, han är störtskön!!

    P: Norrlänningar är härliga. Efter att Markus varit med i Idol och pratat med sin breda norrländska skäms jag inte lika mycket över min mumindialekt! :)

    Erik var faktiskt jätteduktig han med, men Markus var snäppet bättre! ;)

  4. I något avsnitt – kanske förra? – så berättade Markus att hans mamma bara pratar finska. Jag förstår att många gifter sig över landsgränsen där uppe i tornedalen, men märkligt att hon inte kan ett enda ord. Intressant att det fortfarande finns samhällen i Sverige där man bevisligen inte behöver kunna ett ord svenska för att klara sig.

  5. Fröken Lund: Haha! Då kanske hon inte kan ett enda ord svenska då.. Fast det borde man göra. Min käre far är en riktig finne och kunde inte ett ord svenska när han och mamma träffades. Det är 25 år sedan.. Idag pratar han flytande svenska och har inga problem med att förstå/göra sig förstådd på svenska. Min mamma kunde dessutom heller inte mycket finska när de träffades och lärde sig finska för att kunna prata med pappas familj, och hon pratar flytande finska idag. :)

    Om nu Markus är 24 år gammal så borde ju mamman ha haft minst lika länge på sig att lära sig språket. Själv tycker jag att det är dålig stil att inte lära sig språket för landet man bor i, ännu om man dessutom är tillsammans/gift med en från det landet.

    Vi har lite grann samma dilemma hemma hos oss, min sambo är inte speciellt pigg på att lära sig finska vilket jag tycker är ett måste om han ska kunna kommunicera med mina släktingar på finska sidan, vilket ändå är 10 fastrar/farbröder med deras barn. En hel del med andra ord.

    Frasen ”Minä olen ruotsalainen pornotähti” kommer man inte så långt med på släktmiddagar, och det ‘råkar’ vara den enda frasen sambon kan.

    Visst, han försöker ju men tappar tålamodet ganska snabbt. Är ändå glad över att han börjar förstå lite grann av vad som sägs på finska. :)

    Vad gäller Markus mamma så tror jag faktiskt att hon kan, men inte vill prata svenska. Det där med att prata ett annat språk än sitt modermål är lite känsligt för finnar.. Iallafall av min egna uppfattning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *