1, 2, 3, 4 och 5!

Det börjar kännas rätt ensamt såhär på kvällskvisten när tjejerna sover, precis som deras far gjort sen kl 16 idag. Hun’ dras med sin huvudvärk som vägrar släppa taget lika mycket som han vägrar att uppsöka hjälp på VC då det mest troligt är bihålorna som bråkar – för hundrafemtioelfte gången.

Kvällen har jag tillbringat med att gråta framför ”Livet på BB” eller vad nu förlossningsprogrammet på kanal 5 heter. Jag begriper inte hur jag kan sitta och böla till andras förlossningar när jag inte fällt en tår när tjejerna fötts. Därmed är det inte sagt att det känts som att hjärtat gått i kras för att de varit så fruktansvärt underbara och perfekta – och är fortfarande.

Och på tal om ”underbara” så har mitt underbara lilla hjärtegos i form av Jolie tagit sina första steg idag! Det var så underbart att se och hon var så stolt, men ingenting jämfört med hur stolt jag var när jag såg henne ta det ena steget efter det andra innan hon druttade ner på rumpan vid steg nummer 5.

4 thoughts on “1, 2, 3, 4 och 5!

  1. Det är så kul när dem börjar gå. :) Eller ja, jag kan väl ärligt säga att jag aldrig hann med riktigt utan först hade jag en bebis och nästa dag GICK min bebis haha. Hoppas nästa barn väntar längre än 8 månader. ;)

    Jaa, vi har poledance just nu på gymmet. Dom har Happy Friday-pass varje fredag (daah!) och just nu är det poledance i en månad. :)

  2. Tänka sig att man ska hitta någon man känner igen hemifrån! :)

    Kan tänka mig att det måste ha varit underbart med de där första stegen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *