We’re going for those pleasures in the night

Tänk att det skulle behövas en liten provokation för att jag skulle få fingrarna ur den välsvarvade för att logga in här och skriva något, två dagar i rad.

Igår var jag ute med mammorna från föräldragruppen med beräknad bebisleverans i februari 2008. Det blev en vinkväll hos M innan vi tog en vansinnesfärd i taxi till Harrys. Holy fucking Jesus Christ för den bilfärden. Den taxichauffören kan på riktigt inte haft något körkort, och hade han det borde det ha blivit beslagtaget för länge sen. En timme på Harrys hann det bli innan det var dags för stängning och hemfärd. Höjdpunkten för min del av den dryga timmen på Harrys var C’s outtömliga energi på dansgolvet med 80- och 90-talshits och Frozen Strawberry Daiquiry. Galet kul och galet gott!

Shake that ass like a salt shaker!

Den här helgen har varit den bästa på länge, jag fick nämligen spontanbesök av min älskade lillasyster på lördagen som stannade till imorse. Dessutom hade jag en tjejkväll inplanerad på Harry’s i lördags som syrran följde med på, vilket i sin tur resulterade i min första utekväll med syrran – ever! Det blev middag och drinkar innan vi förflyttade oss till dansgolvet på övervåningen där jag skakade rumpa som aldrig förr, dvs på väldigt darriga och utmattade ben. Det här med att inviga gymmandet med bl a ett lårpass dagen innan man ska ut och dansa var väl kanske inte det smartaste jag gjort. I kombination med 14 cm klackar så var det inte det lättaste jag gjort, men jag stod mig hela kvällen även om jag ett par gånger dippade ner i golvet för att samla lite krafter.

På tal om att skaka rumpa så sitter jag och väntar på att klockan ska bli 19.30 då jag ska på mitt livs första Zumbapass. Jag hade bestämt mig för att inviga min gruppträningsera med att gå på Piloxing kl 17.30. Men då jag mer eller mindre drunknade i sista minuten-jobb kl 16 då jag brukar sitta i bilen på väg hem i vanliga fall, så bestämde jag mig för att boka in mig på Zumban istället.

Dessutom har jag, f’låt Johan, beställt nya träningsskor idag. Jag kände att jag inte kunde låta bli då jag fick en rabattcheck från Ellos på 500 kr. Det blev typ halva priset på skorna, och det har jag inte råd med att avstå ifrån – för skor behöver jag ju. ;)

Jag (the deer caught in headlights), Bella, Sandra, Hanna & Emilia fastnade även på kort under kvällen.

Blaha-blaha-blaha

Igår skickade jag in min deklaration efter att i några dagar ha smakat på den ljuva känslan av att ha slagit personligt återbäringsrekord. Förra året slog jag rekord och detta år slogs rekordet med det dubbla! Känns lagom kul att fortfarande ha husmålningen framför sig, men förra året fanns helt enkelt ingen möjlighet då det var dop och bröllop inplanerat under semestern. Då har man ju inte tid att måla hus inte!

Husmålning är dock det enda vi kommer att använda skattepengarna till – även om vetskapen om att en bastu också skulle kunna byggas i in för dessa gratispengar… Hur sugna tror ni inte att vi är på att fixa badrummet?! Men vi får ta det nästa sommar istället och hoppas på att bastufinnen (aka pappa) kan hjälpa till – även om det kommer att bli ännu en lååång vinter utan bastu. :(

Barnvagnen jag beställde i måndags hade 1-5 dagars leveranstid och otålig som jag är ringde jag och frågade efter kollinr igår – bara för att få höra att vagnen inte fanns i lager och beräknades att inkomma till butik nu i veckan. Åå, inte coolt! Jag måste ha vagnen innan nästa fredag och all denna väntan driver mig till vansinne…

I flew solo!

I söndags skrev jag historia, vid minst två tillfällen. Första tillfället var redan på morgonen då jag stod fast vid mitt beslut om att lämna Ella hemma och åka till Stockholm själv. Yikes. Jag ställde in mig på att några nervsammanbrott skulle uppstå till följd av detta men om sanningen ska fram så gick det mycket bättre än väntat och jag tyckte t o m att det var lite skönt att komma iväg själv och bara tänka på mig själv. Även om tankarna mer än en gång for till hur Ella klarar sig med pappsen. Men jag ringde inte mer än en enda gång på hela dagen!

Ny historia skrevs när jag väl var framme på Centralen. Jag visste såpass mycket att jag skulle ta mig till S:t Eriksplan och traskade glatt till pendeltågen för att få höra att det är tunnelbanan jag ska använda mig utav, så jag traskade mindre glatt tillbaka där jag kom ifrån. Med andra ord tog det mig ganska precis 24 år att inse att tunnelbanan och pendeltågen inte alls är samma sak. Äh, detaljer.

Ringde mamsen lite smått förvirrad när jag stod på Pressbyrån och delade med mig av min revolutionerande upptäckt; att T-banan och Pendeln är inte alls samma sak. Det var dock ingen nyhet för mamsen som varit bosatt i Sthlm.

Jag köpte mina 4 biljetter för att ta mig fram och tillbaka till S:t Eriksplan när jag ändå stod inne på Pressbyrån och gick ner till T-banan. Den gröna linjen kom direkt och jag såg att den var på väg åt Odenplan som var åt rätt håll. Däremot missade jag att Odenplan var ändhållplatsen och fick kliva av när vi kommit fram. Däremot kom nästa tåg 1 minut efter avstigning och jag kunde åka med till nästa hållplats där jag egentligen skulle kliva av.

Det går ju tåg hela tiden, så varför i hela fridens namn stressar 08:orna så förbannat?

Jag ringde Anne när jag var på S:t Eriksplan och hon guidade mig till Ninas lägenhet helt galant. Var ju så himla enkelt att hitta dit! Där satt Anne, Nina och Johanna och väntade, och det var en riktig Happis-reunion. Min mage började ganska snabbt att kurra hemskt och tjejerna insåg att de måste förse mig med frunch, och det pronto. Det var riktigt dyrt på stamcaféet denna tidpunkt så vi traskade knappa 50 meter och hittade ett ”nytt” ställe som hette Mix It Up – riktigt mysigt.

Vi satt och kacklade på och efter ett tag joinade även Linda. Kändes precis som old times och jag hade svårt för ett tag att förstå att det hunnit passera nästan 5 år sen jag träffade alla utom Anne sist. Men det märktes ingenstans, det var precis som om tiden stått stilla även om nu majoriteten har en universitetsexamen i bakfickan och jobbar med fina jobb inne i hufvudstaden.

Över 2 timmar passerade när vi satt på MIU och vi gick tillbaka till Ninas lägenhet för att vila bort mat- och fikakoman och väntade även in Annes lillebror. Vid 17-tiden åkte vi ”in till stan” (som jag envisades med att säga hela tiden, bara för att få höra en kör utbrista ”vi är i stan!”). Hötorget blev nya anhalten med T-banan och vi käkade middag på Djingis Khan på Sveavägen. Mätta och belåtna 2 timmar senare började vi att gå mot Centralen och när vi passerade Kungshallen skrattade jag och tänkte på den där kärringen som snodde mammas väska när vi satt och käkade där sist jag var till Stockholm. Men den storyn slutade bra, mamma lekte polis och fick tillbaka sin väska med allt innehåll.

Summa sumarum av hela resan var att jag hade skitkul och att det var så kul att träffa tjejerna igen efter så lång tid. Nu längtar jag massvis till påsk då jag och Ella åker upp till Haparanda!