B-L-O-G-G-A

Min underbara små skruttfior ligger och sover och det gör även pappan till dessa mirakel. Bara jag som är vaken och sitter och funderar på allt möjligt, bl a på vad jag måste komma ihåg att få med mig upp till norrland. Har flera nätter i rad drömt om att jag glömt det allra viktigaste – dopklänningen.

Idag fick jag äntligen fingrarna ur den ökända bakdelen. Jag menar inte alltså att det är just min bakdel som är ökänd, utan snarare att uttrycket ”fingrarna ur arslet” är det. Min bakdel är inte ökänd. Iallafall inte för att vara speciellt liten och fast. Snarare lite större och mycket sladdrig, lite hängig och lessen skulle man kunna säga.

För att råda bot på detta och göra min lessna bakdel glad (igen?) tänkte jag faktiskt gå på BodyStep på tisdag. Men några höga förväntningar om att det ska bli en vana har jag inte då mina fogar fortfarande gör sig påminda. Hur länge är det lagligt att ha sviter av foglossningen? Inte alltför länge hoppas jag, jag vill ju inte börja tänka i samma banor som Hun’: att det är färdigynglat/-avlat för vår del nu.

På ett undermedvetet plan tror jag att Hun’ börjar smälta tanken på ett eventuellt skaffa en liten till nångång i framtiden. Häromdagen satt vi och pratade om föräldraskapet och kom in på vilken tid i ungarnas liv som vi ser mest fram emot. Att  det är just denna spädistid Jolie befinner sig i (som må vara lika krävande som den är underbar) som jag gillar bäst är något som Hun’ inte är beredd om att hålla med om.

Hun’: Det jag ser framemot mest det är när ungarna börjar hitta olika fritidsintressen och man får ta del i deras intressen,
Jag: Vad bra, då är det du som skjutar dom överallt.
Hun’: Absolut. Vad kul det ska bli när den ena ska köra cross, den andra ska på ridning och den tredj.. *inser sitt misstag*
Hun’: Aj. Där sköt jag mig i foten – igen. 

Se, ett helt inlägg fullt i totalt nonsens är inte illa! Nu ska jag ta och lägga mig för att sova så att jag orkar med lilla fröken morgonpigg, aka Ella: Ella-Bella Busunge.

Det skulle ha varit 19 lååånga månader.

Följade konversation utspelade sig vid den nyttiga pizzamiddagen som Hun’ kom hem med från Pizzeria Express – efter att ha fått ett samtal med en desperat vädjan om favvopizza från favvopizzerian.

Jag: Älskling, vet du.. Jag gjorde ett test idag och enligt den ska vi ha en till i maj 2011!
Hun’: Du gjorde vad, sa du att du sa?! *ser smått skräckslagen ut*
Jag: Ett test.
Hun’: *spärrar upp ögonen*
Jag: Ja, ett internettest alltså. På Facebook.
Hun’: Jahaa… *tystnar*
Hun’: Ja, oj. I maj 2011 sa du ju. Trodde… Tänkte att du… Hehe…

Skrämmande (pinsamt).

Ella sitter intill mig och myser i soffan och Lillstumpan ligger och tittar på mig med sina stora ögon när hon ligger på mina lår. Jag känner hur sötsuget växer i mig när jag plötsligt minns den lilla byttan med Ben & Jerry’s Half-Baked som legat i frysen sen i helgen och bara väntat på mig…

Jag: Nä, hörni ungar – vet ni vad mamma ska göra nu?!
Johan & Micke in stereo: Äta glass!

Närsynt? Översynt? Pilsk? Astigmatisk?

Idag var jag och Johan in på Synsam och beställde mina glasögon. Förhoppningsvis hinner de komma in till imorn, men det är lika att inte hoppas på det alltför mycket. Skulle vara riktigt skönt att få på sig brillorna och sätta sig med broderiet. Det har stått still ett tag pga att jag inte ser ett piss när jag broderar.

Fick iallafall veta att jag har +1,5 på vänsteröga och brytningsfel. Hon pratade om 0,5 på vänsterögat också, men jag vet inte alls om det var brytningsfelet hon snackade om. Man kanske ska bli optiker och sen prata svenska med sina kunder? En liten stackare som jag fattar ju nada av +, – och cylindergrejer.

Hursom så är brillorna beställda och Johan fnissade till när vi traskade ut från optikern. Han gav mig bara ett brett leende när jag frågade vad han tänkte på. Tillslut fick jag veta vad det var som var så roligt:
– Du ser ut som en mycket pilsk skolfröken i dina glasögon, älskling.