Vid väldigt speciella tillfällen kan man skaffa barnvakt.

För tredje gången sen barnen föddes ska vi gå på bio, jag och Johan. Tillsammans, samtidigt. Det innebär med andra ord barnvakt, en lyx få förunnade. Eller iallafall oss. Men det är så det går man väljer att bosätta sig 100 mil från allt vad släkt heter och även avla fram två skitungar på det. Den man ligger med får bädda! Nej, vänta nu.. Nu blev det ju fel.. ”Som man bäddar får man ligga” heter det ju.

Under detta år har Johan öppnat mina ögon när det kommer till superhjältar och vi har sen årsskiftet har Marvel-marathon med Hulken, X-men, Iron Man osv. Att han är ett stort Marvel-fan har inte gått mig obemärkt förbi under alla dessa år men jag har inte förstått vad det är som är så bra, och i all ärlighets namn har jag inte varit speciellt öppensinnad för det heller. Jag har sett filmerna med Hulken tillsammans med honom, men ändå inte gett dom en ärlig chans. Mina erfarenheter av killarna parallellklassen – på gymnasiet! – som vid ett tillfälle på engelskalektionen ställde sig bredbent med armarna utsträckta i luften (och därmed formade ett X med sin kropp) och tjöt ut X-Men!! så att det ekade i hela klassrummet fick mig lite anti denna typ av film, man kunde ju uppenbarligen bli lite tokig av dem.

Nu är det dock inte bättre än så att jag faktiskt trillat dit när det kommer till Marvel. Jag älskar Wolverine, Iron Man, Charles Xavier med sina X-men och gårdagens nyupptäckt; den ödmjuke Captain America (som vi måste se klart idag).

Jag tar därför tillfället i akt och ber offentligt om ursäkt till Johan som under alla dessa år fått utstå mina små, men ändå välmenade och kärleksfulla, pikar om att han är en liten geek och nu tacka honom för att han väckt min inre geek. ;)

Och på tal om Marvel och X-Men. Det finns töntar som ligger mig väldigt varmt om hjärtat som också är fan av Charles Xavier:

Sharing is caring

Julkorten verkar ha hittat fram dit de ska så därför tänkte jag att det är dags att lägga upp ett digitalt julkort åt alla er andra som inte fått något fysiskt kort i brevlådan, men som vi ändå vill önska en god jul och ett gott nytt år! :)

Da’n före da’n före doppareda’n. I övermorgon är det julafton och jag längtar tokmycket även om jag inte har fått någon riktig julkänsla. Tvivlar på att den kommer att infinna sig.. Men en tröst är iallafall att det inte blir någon julafton á la 2007 när jag väntade Ella och roade mig med att klocka en massa sammandragningar medan vi kollade på Kalle Anka i sovrummet nedbäddade med en skinkmacka och en skål med Never Stop. Just då var det väl ingen höjdare även om man såhär i efterhand kan se viss charm med det julfirandet också. ;)

Imorn ska granen äntligen kläs, skinkan griljeras (med glutenfritt ströbröd för första gången) och paketen plockas fram på kvällen när tjejerna somnat och det är en paus i uppesittandet med Bingolotto. ;) Underbart!

Och mina älskade ungar, om ni bara vet hur mycket jag älskar er och önskar att den här, och alla andra julaftnar framöver, kommer att bli så där magiska som de bara kan bli när man är liten! ♥

Twenty-five

Idag är det min dag! Hela tjugofem år har det blivit dags för mig att fylla och denna gång vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det sistnämnda har inte varit helt ovanligt vid tidigare födelsedagar för undertecknad som lidit av en släng åldersnoja. Men jag tror att det är på väg att gå över. Tjiho!

I födelsedagspresent har jag fått en Western Digital My Book Essential 1.5 TB. En enorm extern hårddisk alltså och jag är tokglad! Nu har jag massor med minne att fylla med bilder på mina underbara. ;) Tack snällasnällasnälla underbara älskling för presenten! ♥

Dagen har vi faktiskt spenderat i kyrkan i och med att världens sötaste lilla Tilde döptes tidigare idag. Var riktigt praktiskt, jag fick tårta och fika – utan att ha behövt bry mig om något sådant. Tårtorna var riktigt delicious och fikat likaså. Därför gör jag bäst i att åka iväg och dansa bort en bråkdel av onyttigheterna iallafall. :)

2-årskalas

Idag har vi haft kalas åt Ella-Bella i och med att jag klantade mig rätt dugligt förra helgen. Jag styrde ju tårtor, fika och ballonger (för att hårddra det) men failade katastrofalt med att inse på fredagen, alltså dagen innan, att jag helt glömt att bjuda gäster. Nåja, no harm done. ;)

Kalaset till ära så gjorde jag en liten Kitty-tårta åt lillälsklingen, som mest bara stod och gapade som en apunge innan hon brast ut i ett megaleende och försiktigt viskade ”Titty!”.

Ella slocknade som en klubbad tidigare under kvällen och bad t o m själv om att få en ny blöja, en flaska välling och lägga sig. Det kan jag tala om inte händer varje dag. :) Men det tar på krafterna att fylla år och ha så mycket gäster som är här och kalasar, fikar och leker – men jag tror att hon var riktigt glad och nöjd när hon kröp ner i sängen. Det är iallafall jag.