Det råder sjukstuga här hemma hos oss, jag har feber och är förkyld och detsamma gäller Hun’. Ella är visseligen frisk *peppar peppar* och leker på dagis just nu medans Jolies andning har börjat att rossla – igen. Suck. Jag kan gärna ta alla eländiga sjukdomar bara Jolie slipper rosslet, även om det är mycket lindrigare nu än det var i början av december.

Huvudet känns så tungt och jag är helt slutkörd. Vet inte om det beror på förkylningen eller Ella, som bestämt sig för att börja kliva upp klockan 05.30 varje morgon… Vad hände med min sömniga lilla skitunge som sov som en stock från klockan 20 till minst 9.30 – och sen ännu sov middag mellan 12 och 14?!

Visst att hon växer och blir stor, men inte tusan ska väl en 2-åring klara sig med 9,5 timmar sömn per dygn?

Nåja, nu är det dags för en Ipren, en Piggelin och liggläge i 1,5 timmar innan det är dags att göra sig redo för att hämta hem skitungen från dagis. Äntligen. Har ju saknat henne som en tok idag, även om jag vet att det inte blir mycket till vila när hon kommer hem. ♥

Solen skiner utomhus och här sitter jag inomhus tillsammans med mina solstålar och tycker att det är så jäkla synd att man inte kan gå ut och ta tillvara på denna underbara dag.

Solsken, -5°, massor med snö och så gott som vindstilla – det blir inte bättre än så här ju! Det är det här vårvintriga vädret man går och väntar på! Men jag får hålla min täppta näsa och febriga kropp inomhus och istället lägga den lilla energin som finns i min kropp på att stuva undan den jättelika tvätthögen mitt på min säng och försöka underhålla solstrålarna så gott det går medan Hun’ är på jobbet och sliter som ett djur vid svarven(!).

Åå, jag vill ut!

Hun’ är ute och modifierar Jolies spjälsäng i och med att vi ska klämma in henne i garderoben numera. Dock är det inte så hemskt som det låter, ni ska få se bilder på spektaklet när det är klart – om det blir som jag tänker. :)

Både jag och Hun’ har gått och blivit förkylda och hoppas på att det går över snart så att man kan bege sig ut till pulkabacken med tjejerna så att Ella får åka. Men det får Ella inte göra nu, för nu ska hon sova middag! Hon bestämde sig nämligen för att kliva upp kl 05.30 efter att hon vaknat för att kissa på pottan! Så nöjd är jag över att hon vaknade för att pottkissa, mindre nöjd för att hon inte somnade om efter det.. Nåja, jag antar att hon nu tänker ta igen alla tidiga mornar hon inte klivit upp på tidigare. :P

Igår formaterade jag om min laptop och det var verkligen välbehövligt! Däremot höll jag på att gå under när jag precis innan jag startade omformateringen beslutade mig för att en sista gång, för säkerhets skull, gå igenom alla mappar och jämföra med den externa hårddisken om att jag sparat allt. Mapp efter mapp låg sparade på den externa och jag tänkte starta omformateringen igen när jag av en ren händelse såg att det fanns 16 mappar som jag inte sparat! Det var i stort sett hela oktober 2009 som höll på att försvinna och mitt hjärta skenade iväg!

På något sätt kändes det som om hela oktober upphört att existera ifall jag missat att spara bilderna, även om jag är sätt säker på att det tagit mig bra länge att komma på att dom bilderna saknades. Fanns bara en mapp jag tror att jag kommit på fattades när ska till att framkallas bilder; bildserien jag tog på Jolie till inbjudningskorten.

När jag för över bilderna från kameran till datorn har jag så att det på en gång sorteras upp i mappar efter fotodatum, något som är så otroligt bra för mig som vill ha koll på när korten togs. Månad och år duger väl, men av någon anledning vill jag gärna även veta vilken dag.

Lite roligt var att se skillnaden frekvensen av fotograferandet. Av de 165+ mapparna som togs under 2009 togs 13 stycken av dom innan 26 maj – dagen jag köpte systemkameran. Därmed slipper jag fundera så mycket på om det var ett befogat köp eller inte, för det var det.

Högst upp på önskelistan just nu, bortsett från en iPad: en extra extern hårddisk. I och med att jag gillar min nuvarande rosa lilla sak så hade ju en My Passport Essential 2.0 SE 1TB varit toppen. Jagg är så förbannat nojig över att bilderna ska försvinna och jag har lärt mig att man inte ska ha alla ägg i en korg. I det här fallet ska man visseligen kopiera alla ägg för att ha dom i flera korgar, men ni fattar. ;)

I söndags drack jag min allra sista burk med Coca-Cola precis efter danskursen, så nu är jag inne på min tredje dag utan cola – och det har faktiskt inte varit så svårt som jag trodde! Var t o m på McDonald’s med Hun’ igår och han beställde sin vana trogen två color och tänkte inte mer på det. Inte jag heller innan jag satte munnen mot sugröret och sög i  mig en klunk.

Istället bad jag honom gå och köpa mig en mjölk som jag och Ella delade på. Det störde mig inte alls att bli utan cola och Share the Gold-menyn smakade lika bra ändå. Tänka sig! Däremot är det svårare att vara utan cola hemma, för det är här det är en (o)vana att gå till kylen och hälla upp ett glas i tid och otid. Men hittills har det gått bra!

Nu tänkte jag inte sluta med cola för alltid, kan tänka mig ett och annat tillfälle där en cola skulle sitta som en smäck: t ex tillsammans med lite Captain Morgan och en skvätt lime. Mm.