Tänk att det skulle behövas en liten provokation för att jag skulle få fingrarna ur den välsvarvade för att logga in här och skriva något, två dagar i rad.

Igår var jag ute med mammorna från föräldragruppen med beräknad bebisleverans i februari 2008. Det blev en vinkväll hos M innan vi tog en vansinnesfärd i taxi till Harrys. Holy fucking Jesus Christ för den bilfärden. Den taxichauffören kan på riktigt inte haft något körkort, och hade han det borde det ha blivit beslagtaget för länge sen. En timme på Harrys hann det bli innan det var dags för stängning och hemfärd. Höjdpunkten för min del av den dryga timmen på Harrys var C’s outtömliga energi på dansgolvet med 80- och 90-talshits och Frozen Strawberry Daiquiry. Galet kul och galet gott!

 Posted by at 19:43 on 5 oktober 2014 Good times No Responses »
 

De som känner mig och är vän med mig på Facebook har nog inte undgått att jag, lite titt som tätt, delar olika länkar. Ofta antirasistiska, feministiska eller bara ”vanliga” PK-länkar, sådant där som jag helt enkelt tycker är läsvärt, aktuellt och skitviktigt. Och ibland, som idag, ifrågasätter jag anledningen till varför någon bekant till mig väljer att normalisera rasismen genom ”humor”.

Bekant: ”Snart får vi inte säga ”familjens svarta får” längre då det kan uppfattas som rasistiskt. Då får det heta ”lamm med anpassningssvårigheter”.

Jag: Får ni inte läsa om intersektionalitet på förskollärarprogrammet?

Det är dags att vi slutar ta på oss offerkoftorna för att vi lever i ett samhälle som förändras och som tar hänsyn till att folk är lika värda oavsett kultur och hudfärg.

Vi har inte tolkningsföreträde när det gäller exempelvis ordet neger, som jag förstår att denna offerkofta är baserad på. Det är ett kränkande och nedvärderade glåpord och att vi skippar negerkungar och negerbollar är ett steg i rätt riktning. Jämförelsen är bara pinsam och visar på stor okunskap och statuerar ett tydligt exempel på hur normaliserad rasismen är.

Bekant: *Något i stil med att de fått läsa om sociologiska teorier och att man inte är rasist för att man delar länken*

Jag: Det finns många sociologiska teorier, men just intersektionalitet tar upp diskriminerande maktordningar och det är bra att ha koll på. Speciellt om man ska vara med att forma vår framtid i ett tidigt stadie i deras liv.

Om man inte är rasist, varför dela något sådant som visar på missnöjet i att inte få uttala sig rasistiskt? Det, per definition, är ju vad en rasist är; dvs någon som uttalar sig rasistisk och inte tar hänsyn till annat än sin kultur och sin hudfärg. ”Buhu, jag får inte längre säga rasistiska saker!” är det man endast hör från rasister som gärna inleder den meningen med ”Jag är inte rasist men…”.

Kan man inte se skillnad på varför man bör se över användandet av neger kontra svart så bör man läsa på lite. Orkar man inte det kan jag ge en crash course genom denna sammanfattning: neger är ett nedsättande glåpord som folk kan ta väldigt illa upp av.

Det här har varit på tapeten i mååånga år, det finns artikel är från 2005 där en person, med tolkningsföreträde, berättar om varför vi bör sluta med att använda n-ordet. För den som orkar med lite läsning rekommenderar jag ovan nämnda artikel: Aftonbladet – Bli kallad neger är kränkande

Sen kan jag även passa på, som den PK-fantast jag är, dela med mig av en annan läsvärd länk: Linneas språkblogg – Varför får man inte säga neger?

Trevlig helg, och förhoppningsvis läsning! :)

 

Det roliga är att dessa rasistkomiker sällan har något konkret att komma med när man ifrågasätter, och det slutade med att personen raderade bilden hen delat om lammen med anpassningssvårigheter. Att bilden raderades tycker jag på riktigt är roligt, då det kan tyda på att personen fått en tankeställare, värderat om budskapet och kanske insett vad det handlar om. Det tråkiga i det här fallet är att personen istället raderade bilden, publicerade en passiv aggressiv statusuppdatering där hen beklagade sig över hur tragiskt det är med folk som inte har humor (läs: hur tragisk jag är som inte besitter rasistisk humor) och därefter valde att blockera mig. Rätt tydligt att hen vill vara rasist i fred utan att någon som jag ifrågasätter detta.

Jag är glad att jag hann spara mina kommentarer innan de försvann för att gå tillbaka och läsa om jag på något sätt uttryckte mig klumpigt men det kan jag inte se, än i alla fall. Om nu någon av er mina kvarvarande vänner och bekanta framöver tar illa vid sig ifall jag ifrågasätter något uttalande eller länk framöver så hoppas jag på att ni kan vara stora nog att kunna stå för era åsikter och föra en diskussion istället för att lägga locket på. Att inte göra det tar jag som ett tecken på såväl argumentationssvårigheter som trångsynthet. Och trångsynta människor är väl ändå bland det tråkigaste som finns, speciellt i vän- och bekantskapskretsen?

Puss och kram!

 

 Posted by at 16:56 on 4 oktober 2014 Livet som Linda 2 Responses »
Jan 012014
 

Det här är det första året jag verkligen ser fram emot sen 2011 – som kom att bli ett skitår. 2012 som följde blev än sämre och 2013 har varit det största skitåret av dem alla, men nu, nu är vi äntligen på banan igen på så många plan.

2013 var året då vi flyttade isär – bara för att inom loppet av veckor inse att inget och ingen kan hålla oss ifrån varandra. Inget ont som inte för något gott med sig och resultatet av dessa skitår vi nu lämnat bakom oss är, precis som klyschan lyder, att vi nu står starkare tillsammans än tidigare.

2014. Det är verkligen en nystart på så många plan. Jag har tagit det där beslutet jag i så många år velat ta men inte vågat pga att jag inte vetat vad jag vill göra. Men det gör jag nu, och den 20 januari är det dags för mig att sätta mig vid skolbänken igen! Tanken var 15 poäng arbetsrätt på distans via Lunds universitet, men när antagningsbeskedet kom och jag såg att jag kommit in på personalvetarprogrammet på Örebro universitet (som jag enbart sökt som en ”nödlösning” ifall jag fortfarande skulle varit arbetslös vid årsskiftet) väcktes känslan i mig – nu eller aldrig! Efter att ha bollat tankar och funderingar med både Johan och Emily och fått höra det jag behövde höra, stod det klart. Jag sa upp mig från jobbet och tackade ja till studentlivet.

Jag ser fram emot detta år tillsammans med min älskade familj, med studierna och med att få landa efter allt som har varit och bara njuta av att jag är på en plats i mitt liv där allt känns… rätt.

 Posted by at 21:09 on 1 januari 2014 Livet som Linda No Responses »
 

Efter en vecka i norr med julfirande med familjerna är vi äntligen hemma igen, jag och Johan. Tjejerna blev, som planerat, kvar uppe hos mormor och morfar och ingen är väl gladare än de. Själv fick jag en ofantlig längtan efter dem redan idag, efter ett dygn. Kan det ha varit det att jag kände mig lite skyldig precis efter att jag yppat orden ”det märks att tjejerna inte är hemma nu när jag får sova ut” och njöt av att vi vaknade vid 13.30-tiden(!!) idag? Något är det iallafall.. Lugnet i huset nu går inte att jämföra med det lugn som brukar uppstå när de är ute och leker, det är ett annat sorts lugn. Oj, vad de saknas, våra små skruttungar.

 Posted by at 22:55 on 29 december 2013 Livet som Linda No Responses »
Sep 062013
 

I mitten av augusti fick jag fingrarna ur och skickade in mina betyg till antagning.se så att jag ska slippa bli struken från varje kurs jag söker pga att jag ”saknar meriter”. Resultatet av det, vetskapen om att jag inte kommer att bli struken pga saknade meriter, har fått mig mer peppad än någonsin på att börja plugga igen och jag kommer att läsa in mina första 15 hp under VT14 – ja, jag tänker minsann bli antagen. Vi börjar med lite juridik. På distans. Halvfart, via Lunds Universitet. Bättre sent än aldrig, heter det ju.

 Posted by at 22:41 on 6 september 2013 Jobb & utbildning No Responses »
© 2012 Because love should be celebrated | 7 juli 2012 Suffusion theme by Sayontan Sinha